Gwyn Ashton: Beg, borrow & steel (Riverside Records)

Genre: Blues

Betyg: 4/5

Modern blues är ofta oerhört välspelad och kompetent framförd. Den är också ofta oerhört tråkig. Många artister håller sig nästan krampaktigt inom traditionens ramar, och många gånger försöker de inte ens skriva eget material utan spelar in uttjatade standardlåtar som redan finns i otaliga coverversioner.

Den australiensiske(!) bluesgitarristen Gwyn Ashton känns därför som en uppfriskande fläkt. Hans låtmaterial är varierat – ruffig deltablues blandas med låtar med modernare prägel, någon countrybetonad melodi och något jazzinfluerat nummer slinker också med. Han har dessutom den goda smaken att undvika redan sönderspelade bluesklassiker. Bortsett från en version av Muddy Waters ”I can´t be satisfied” innehåller ”Beg, borrow & steel” bara för mig obekanta låtar. Det är också en välkommen omväxling att för en gångs skull höra en nutida bluesplatta där steel och akustisk gitarr får dominera ljudbilden.

Gwyn Ashton är absolut värd att kolla in för bluesintresserade. Faktum är att ”Beg, borrow & steel” känns fräschare och intressantare än de flesta aktuella skivsläpp från mera etablerade bluesnamn.

Rolf Hansson

publicerad i Helsingborgs Dagblad, december 2001