Joe Fournier - Raw sugar shed (Dusty)

Svenska Dusty Records fortsätter att ge ut musik med nya, oetablerade namn i gränslandet mellan rock, traditionell country och det som brukar kallas alternativcountry. Ett sådant namn är den kanadensiske sångaren, gitarristen och låtskrivaren Joe Fournier.

Enligt skivbolaget är detta "den perfekta korsningen mellan rå oförfalskad rock´n´roll och robust country", och som referenser nämner man Hank Williams, Bruce Springsteen och Rolling Stones. Nja, säger jag… Möjligen finns här enstaka spår som kan föra tankarna till Springsteen, men några djupare influenser av Stones eller Hank hör jag knappast i Fourniers musik.

Joe Fourniers attityd och image är country så det räcker och blir över. Låttexterna ger tillsammans med skivans omslagsfoton bilden av en riktig "hillbilly". En genuin "redneck" från landsbygden som jagar, fiskar och super hårt, givetvis med sydstatsflaggan och hagelgeväret väl synliga i bakrutan på sin pickup-truck.

Men, musiken låter inte riktigt som man skulle kunna förvänta sig. Den kan närmast beskrivas som bredbent, grabbig gitarrock med vissa countryinslag. Den här plattan får mig snarare att associera till artister som Joe Ely och (möjligen) Jason Ringenberg, än till Merle Haggard och George Jones. Andra tänkbara jämförelser är Steve Earle i hans sämsta och - om uttrycket ursäktas - mest kukrockiga stunder, samt ärketråkmånsen John Mellencamp.

Detta är alltså countryrock med stark betoning på rock, och personligen har jag ganska svårt för den här genren. Men, okej, visst har 'Raw Sugar Shed' sina ljuspunkter. Framför allt tycker jag att skivans tre sista låtar håller god klass. 'So satisfied' är en bra countryrock-rökare, 'New girl in town' är en fin popballad, och humoristiska 'Johnny Cash plan' får mig faktiskt att dra lite på mungiporna. Fast som helhet hade jag tveklöst föredragit en stilblandning där countryinfluenserna hade fått dominera.

Rolf Hansson

17 juli 2002