KERB CRAWLERS

Kerb Crawlers image kan beskrivas som en kärleksfull drift med 50-talsrockens, rockabillyns och countrymusikens klichéer. Till en början var vi starkt influerade av The Cramps och
Tav Falco, och repertoaren bestod av mer eller mindre obskyra rockabilly-låtar i ruffiga punkversioner. Efter hand utvecklades vi dock till ett tajt, kompetent rockband, och satsade i allt högre grad på eget material med större musikalisk variation. Det var i huvudsak jag som skrev våra egna låtar, även om vi gemensamt jobbade fram arrangemangen.

Vi gick alltid i första hand in för att vara ett bra liveband, och det rykte vi lyckades bygga upp berodde i stor utsträckning på sångaren D.J. Montanas våldsamma utspel på scen.

Ett par medlemmar byttes ut under de år vi var aktiva, men den sättning som höll längst var följande:

D.J. Montana (Joachim Leksell) – sång
Slim Pickins (Patrik Malmros) – sologitarr
Aaron Webster Chicago (Björn Hansson) – kompgitarr
Cleveland Ohio (Rolf Hansson) – bas o. sång
Congo Crash Jr. (Conny Städe) – trummor

Lyssna på Kerb Crawlers:
(R. Hansson - R. Hansson/P. Malmros)	(B. Joy)
(trad. arr.)	(R. Hansson)
(R. Hansson)

THE FLAPJACKS

The Flapjacks spelade huvudsakligen modern blues med soul- och funkinfluenser. Repertoaren bestod av material av artister som
t. ex. James Cotton, Robert Cray, Albert Collins, Ronnie Earl, Fabulous Thunderbirds, etc. Vi var som mest aktiva under åren 1991 – 93, då vi spelade väldigt mycket i både Sydsverige och Danmark, samt även gjorde några spelningar i skidorten S:t Anton i Österrike. Under resten av 1990-talet spelade vi ihop periodvis, men inte i lika stor omfattning som tidigare.

Bandet genomgick några medlemsbyten, men ursprungssättningen var följande:

Dan Jensen – sång och munspel
Bosse Eriksson – gitarr
Anders Olinder – klaviatur
Rolf Hansson – bas
Joakim Carlsson – trummor

Lyssna på The Flapjacks:
(F. King)	(J. Cotton)
(R. Levy)	(C. Berry)
(D. McClinton)

THE RUMBLE BEES

The Rumble Bees var aktiva från 1998 till 2000. Vi spelade enbart eget material, och musikstilen kan beskrivas som powerpop med starka influenser av såväl brittisk 60-talspop som tidig punk och new wave. För låtskrivandet stod huvudsakligen sångaren och gitarristen Henrik Jönsson, men även en del av mina låtar kom med på repertoaren. Vi hade aldrig speciellt mycket spelningar, utan projektet kom i hög grad att koncentreras kring att spela in våra låtar i studio för att på sikt kunna ge ut vår musik i någon form.

Våra demoinspelningar fick lysande kritik, och 2000 gav vi ut en fullängds-CD med titeln ”Buzz” (Skivfabriken/Border). En av låtarna från plattan, ”Nobody smiles anymore”, fanns också med på samlingsskivan ”Takin´ a detour vol. 2” som gavs ut av engelska Detour Records. Men tyvärr…trots ett flertal positiva recensioner sålde skivan inte mycket, våra låtar spelades inte i radio, och skivutgivningen ledde inte till spelningar på några större festivaler el. likn. I kombination med en del interna bråk ledde detta till att bandet splittrades.

The Rumble Bees bestod av:

Henrik Jönsson – sång o. kompgitarr
Fredrik Gyllenlöf – sologitarr
Rolf Hansson – bas
Kiddie Manzini - trummor

Lyssna på The Rumble bees:
(H. Jönsson)	(R. Hansson)
(R. Hansson)	(H. Jönsson)
(R. Hansson)